Torsdag 8 maj Rättvik – Bjursås

Ett lätt regnväder drog över Rättvik på natten, men när dimmorna lättade på morgonen började snart solen värma. Ytterligare en dag med ett perfekt vandringsväder. Efter en stärkande frukost som serverades av Rättviks lottakår, samlades vi för genomgång av dagens etapp. Därefter hölls korum av kyrkoherden i Rättvik Sven Trädgårdh. Kommunfullmäktiges ordförande i Rättvik Åsa Björklund, önskade oss lycka till och betonade vikten av att hålla vår historia levande, där vår vandring längs de gamla herrarbetsvägarna till Stockholm är ett mycket bra exempel.

Dagens etapp mellan Rättvik och Bjursås, c:a 30 km, gick längs den väg som brukar kallas ”Linnévägen”, eftersom Carl von Linné red den från Falun till Rättvik på sin berömda Dalaresa 1734. Vägen ingår numera som ett speciellt objekt i Världsarvet Falun.

Mellan 80-90 personer började sedan vandra den till en början tunga vägen uppför berget genom byarna Gärdebyn, Altsarbyn, Bäck till Söderås – en c:a 5 km lång stigning på c:a 150 meter.

Väl uppe på Söderås kunde vi pusta ut vid Söderås lanthandel, där lanthandlaren bjöd på våfflor med grädde, tillagade av klass 5 i Söderås skola.

Därefter började vandringen på den egentliga ”Linnévägen”, en mycket backig sträcka fram till Bjursås. Både Linné och Abraham Hülphers (som reste där 1757) klagade på de många backarna – vilket nog många av dagens vandrare kunde instämma i.

Många intressanta och vackra platser passerades på vår vandring i världsarvet. Offerkastet strax söder om Söderås, är till minnet av en Rättvikskarl enligt traditionen där föll död ner. Han slog vad om ett halvt dussin liar att han skulle orka springa från Mårtanberg till Söderås. Sentida vandrare skall lägga en kvist på högen, då går man sig inte trött. I Mårtanberg fick Linné en rejäl utskällning av en bybo, då han lät sin häst beta i dikeskanten vid gården. Vackra fäbodmiljöer i Norr och Söder Bertilsbo och Axmor vandrare vi igenom.

Många bevis på ortsbefolkningens engagemang för vandrarna och vandringen mötte oss på vägen. I slogboden vid Igeltjärn serverade Sörbygge fritidsförening kaffe och varm korv och vid Mårtanbergshyttan serverades Rättvikssulans (en suverän näversula) skapare Mäster Elis Sjöberg friskt källvatten. Vid Mårtanbergshyttan gjorde vi också en längre matrast. I Axmor fäbodar fick vi njuta av vacker musik till kaffet och bullarna. Uppe på Kallesbacken serverade Snygg Lennart Andersson mer fika. Snygg Lennart har gjort mycket stora insatser för att bevara och underhålla ”Linnévägen” i detta område. Ytterligare överraskningar mötte oss sedan nere i Baggbo skuru, där ett bord med björksavsdricka och färska morötter väntade. I ”Sveriges minsta bystuga” ett gammalt transformatorshus i Hagen, stod hemkokad vinbärssaft och väntade.

Trots all förplägnad under vägen, var det lika gott som vanligt att sätta sig till bords i Bjursås församlingshem och njuta av middagen. Vi övernattade sedan i församlingshemmet och i den gamla bystugan. Nu var förläggningen mer att likna herrarbetarnas, vi sov på ”flatsägen”, d.v.s. på golvet på våra medhavda liggunderlag.