Lördag 17 maj Solna – Stockholm 2003

Lördag 17 maj Solna – Stockholm

På lördagen avverkades den sista, korta sträckan på c:a 9 km, från Augustendals 4 H-gård via Kungsträdgården till Stortorget i Gamla Stan. Som vanligt, får man väl säga, var det vackert väder. Till de ursprungliga c:a 50 långvandrarna, hade nu anslutits ytterligare c:a 25 personer, varav många tidigare hade deltagit i en eller flera etapper. Många av vandrarna hade tagit på sig sina sockendräkter. Dagens första stora mål var Norra begravningsplatsen i Solna. Det är ett ”måste” för dagens vandrande ”herrarbetare” att passera just där. Från mitten av 1800-talet och långt in på 1930-talet var stället en mycket stor arbetsplats för alla de ”trädgårdskullor” som säsongsarbetade i Stockholm. Kvinnorna bodde i särskilda ”kullkaserner”. Den största och mest kända är tyvärr riven, men andra byggnader med anknytning till kullorna finns kvar.

Vi passerade sedan Norrtull. Mellan de två små tullstugorna från 1740-talet gick den gamla infartsvägen till Stockholm. Här brukade dalfolket samlats för gemensam vandring hemåt – ”Marschen går till Tuna på hed och backar bruna” som Karlfeldt en gång skaldade. Här skedde sedvanlig fotografering av alla sockenklädda vandrare.

Dalagatan är ett annat ”måste” för oss vandrare från Dalarna .Där ligger också Wasahof, som drivs av krögarfamiljen Holmberg-Cornelius, och som gästvänligt bjöd på välbehövlig förfriskning av olika slag.

Före klockan 13 hade så alla vandrare samlats i Kungsträdgården. Här fanns också Rättviks lilla spelmanslag, Leksands folkdanslag och fanborg.

Kristina Smedberg från Stockholms läns hembygdsförbund och Hembygdsföreningen å Norrmalm hälsade välkommen till Stockholm och Karl XII:s torg i Kungsträdgården. Leif Kratz talade kort om syftet med denna långvandring. Det finns ett gammalt samband mellan Dalarna och Stockholm. I respekt för våra förfäder som vandrat hit ner för att söka arbete vill vi värna, vårda och även bruka de gamla vägarna och stigarna som våra förfäder trampat före oss.

Tåget från Kungsträdgården leddes av Rättviks lilla spelmanslag. Sedan kom kommunalrådet Jonny Jones från Rättvik med Dalarnas fana, därefter ett tiotal sockenfanor och Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbunds och Sveriges hembygdsförbunds fanor. Leksand folkdanslag, lång- och kortvandrare, sockenklädda och övriga följde sedan efter, inalles blev det drygt 400 personer. Tåget gick via Slottsbacken förbi Stockholms slott till Stortorget i Gamla Stan, där ytterligare ett antal personer anslöt.

På Stortorget blev det dans- och musikuppvisning av spelmanslaget och folkdanslaget. Jonny Jones representerade denna dag inte bara Rättvik utan hela Dalarna. Han betonade Dalarnas roll i Sveriges historia och påminde om de gamla och täta kontakterna mellan Dalarna och Stockholm och som fortfarande är en realitet, nu i form av ”Masrallyt”. Elizabet Ståhl talade för Arbetsgruppen Dalkarlsvägen inom Dalarnas Fornminnes och Hembygdsförbund och om det arbete som på många sätt och platser läggs ner för att få de gamla väglederna från Dalarna till Stockholm röjda, vårdade och skyltade. Här gör de olika hembygdsföreningarna längs vägen storartade insatser. Ett tack riktades även till alla sponsorer som på olika sätt stödjer projektet.

Börje Sandén från Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut erinrande om att det i år är 260 år sedan Dalupproret 1743 ägde rum. Lars Petterson från Sveriges Hembygdsförbund framförde slutligen hälsningar.

Mycket folkmusik, dans och sockendräkter inramade denna högtidliga avslutning på Storvandringen 2003, där många vandrare hade avverkat hela sträckan Mora – Stockholm på 12 dagar och gått totalt 356 km – på många ställen bokstavligen i ”Fäders spår”.

Den store eldsjälen, inspiratören och organisatören Trons Lasse Mattsson, idag iförd sin Leksandsdräkt, kunde äntligen andas ut

Fotograf: Tomas Holknekt