Samling i Kungsträdgården.

Dag 12, Solna-Gamla stan, 17 maj

Så var vi då framme vid den sista, korta etappen in till Stortorget i Gamla Stan. Regnet hängde i luften och det var ganska kyligt på morgonen. Från Dalarna fick vi rapporter om att det snöade! Till de c:a 45 personerna i kärntruppen anslöts sig ett stort antal ”sengångare”, både sådana som gått tidigare etapper och helt nya, totalt 77 personer, bl a riksdagsmannen Lennart Sacredus från Mora, med familj. Många av oss hade nu sina sockendräkter på sig.

Det sedvanliga korumet klarade vi idag av utan hjälp av präst, då Annelie Rosén från Rättvik och Hedesunda (som vandrat hela vägen från Mora) leddes samlingen och läste och tecknade med händerna välsignelsen på ett helt fantastiskt sätt. Psalmerna ”Härlig är jorden” och ”O, hur saligt att få vandra” har vi sjungit många gånger de senaste två veckorna, men passar alltid lika bra.

Dagens etapp mätte bara 10 km, en sträcka som vi knappt märke av alls! Vi gick genom Hagaparken. Vi gjorde ett stopp vid Koppartälten, där Kungl. Svea livgardes veteranförening hade gökotta. Dalregementsgruppen sorterar numera under Livgardet, så vi har därför gardet att indirekt tacka för vår gröna trosslastbil, från Dalregementsgruppen och FAK.

Vi passerade sedan Norrtull, som vi besåg från andra sidan motorvägen. Mellan de två små tullstugorna från 1740-talet gick den gamla infartsvägen till Stockholm. Här brukade dalfolket samlats för gemensam vandring hemåt – ”Marschen går till Tuna på hed och backar bruna” som Karlfeldt en gång skaldade.

Därefter var det inte långt till restaurang Wasahof på Dalagatan, som enligt traditionen nu, bjöd på lämplig förfriskning. Hit kom också dagens spelmän, leksandskarlarna Pellas Mats från Tibble och Pelle Lindström.

Vid 13-tiden hade flera hundra personer samlats i Kungsträdgården. Från Dalarna kom två bussar med sockenklädda människor. Vi delade ut de sista paketen Leksandbröd, som vi fått hemifrån.

Med spelmännen i täten och ett tiotal sockenfanor ställdes så vandringen via Strömbron och Slottsbacken mot Stortorget i Gamla Stan.

Cecilia Forss från Falun höll ihop hela programmet. Ordf. i Gamla Stans hembygdsförening, Sture Holmberg hälsade välkommen och erinrade om dalfolk insatser på Stortorget genom tiderna. Kus Kari läste en dikt på Leksandsmål om vandrarna och deras vedermödor. Ordförande i Föreningen Dalkarlsvägen, Jan-Olof Montelius, berättade om herrarbete och de gamla vägarna mot Stockholm. Två unga flickor från Leksands lilla spelmanslag spelade och Lasse Björk, ”Brissen”, från Laknäs spelade när oxdansen framfördes. Cecilia intervjuade vandrare om deras vedermödor och Pelle Lindström spelade munspel. Birgit Carlstén sjöng ”Om sommaren sköna”. Slutligen hurrades det för vandrarna.

En lyckad avslutning på en lyckad vandring. Flera tusen personer har vandrat en eller flera sträckor. Förhoppningsvis återkommer vi om några år med en ny Storvandring. Kanske med start i Stockholm?

Att Dalarna syntes rejält i Stockholm denna lördags eftermiddag är klart. Storögda turister från när och fjärran fotograferade med sina digitalkameror. Många sockenklädda fick också ”posera” med någon turist. Så vi kanske kommer snart att återfinnas i något album i Japan.

Ett 80-tal personer följde sedan med till ”Gyllene Freden” där vi åt Anders Zorns köttbullsmeny. Det är genom Anders Zorns förtjänst som Gyllene Freden är bevarad. Han köpte in stället och donerade det sedan till Svenska akademin.

Föreningen Dalkarlsvägen tackar alla sponsorer som gjort denna vandring möjlig, men framförallt ett stort tack till alla vandrarna. Ett härligt gäng!

Fjärdsmans Olof

Vid Slottet.

Pelle Lindström spelar munspel.