Flaggan i topp på Klints hembygdsgård när dalfolket gästar.
Dag 11, Bro-Bromma, 18:e maj 2018
Nu har temperaturen sjunkit till mellan 10-15 grader, en alldeles perfekt vandringstemperatur. Cirka 36 vandrare ställde upp på morgonen för att gå de c:a 37 km länga sträckan till Bromma.
Före start överlämnade Storvandringsledaren Per Gilén den traditionella dalahästen till ordföranden i Bro-Låssa hembygdsförening, Hasse Ström. Föreningen är därmed de enda innehavare av nio stycken dalahästar och har alltså varit med sedan starten 2000. Klints hembygdsgård är närmast att betraktad som ”helig plats”, där vi under alla Storvandringar blivit generöst mötta.
Många platser som vi passerade idag har direkt anknytning till Dalarna och dalfolket. Vi passerade Tibble gästgivargård där dalkarlarna låg och väntade på svar på sina frågor och krav till Svea rikets riksråd, efter det olyckliga kriget mot Ryssland, i samband med det som idag kallas 1743 års Daluppror.
Därefter fortsatte vandringen uppför Dalkarlsbacken. De flesta vandrarna föredrog att vandra uppför 1600-talsvägen, som byggdes av utkommenderade dalasoldater från Kungl. Dalregementet 1665.
Vi passerade även vägvisare som ”Dalkarlstunneln” och ”Dalkullan Ulrikas väg”. Måste försöka ta reda på vem denna Ulrika var. Förmodligen en kulla som vandrat till Stockholm.
På grund av vissa ledningsarbeten var vägen sedan på sina ställen omlagd. Efterhand kom vi till Säby gård, där lunchen serverades. Fortsatt vandring över Järvafältet i en pastoral miljö, fjärran från problemområdena Tensta och Rinkeby som skymtade på andra sidan E18.
Efter Ursvik var det ”stadsorientering” genom Sundbyberg, innan vi till slut kom fram till vår nya förläggningsplats Mornington hotel i Bromma. Förläggning i sexbäddrum. På hotellet hade vi sedan en gemensam måltid och ”Sista natten med gänget”. Vid middagen sjöng Anne B Kristiansson, göteborgska, boende i Trelleborg men med rötter i Venjan och Mora sin egen komponerade sång om Storvandringen.
Imorgon väntar inmarschen i Stockholm.
En stor del av vandringen har ju tidigare gått genom skog, passerat röda stugor och en relativt lugn trafikrytm på de större vägar vi vandrat på. Men nu är det plötslig motorvägar, pendeltåg, SL-bussar och en helt annan trafikrytm. Nu får man verkligen känslan av att vi verkligen har gått till Stockholm!
Fjärdsmans Olof
