Walls kiosk, etablerad 1937, vid gamla Enköpingvägen, är ett välkommet stopp på vandringen in mot Stockholm.

Dag 11, Bro-Solna, 16 maj

Dagens etapp mellan Bro och Solna vandrarhem visade sig vara knappt 32 km. Vi började med sedvanligt korum, denna gång med prästen Ann-Sofi Kamkar från Bro församling.

Vi var, liksom igår, c:a 45 vandrare, varav två ungdomar, med rötter i Dalarna, som under Börje Sandéns ledning styrde stegen mot ”Kungsbuan”. Morgonen var ganska kylig och regnet hängde i luften. Men det blev dock varmare framåt dagen, och när vi anlände till Solna vandrarhem sken solen. Från Dalarna hade vi fått rapporter om snöfall under morgontimmarna.

Efter att köpt vår lunch i form av en ”bagott” (nytt ord myntat av en av vandrarna) hos Dino Mazarin i Bro, gick vi mot Tibble gamla gästgivargård. Där berättade Börje Sandén, från Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut, om platsen där dalkarlarna l743 låg och väntade på besked från huvudstaden, på deras krav på att riket skulle styras bättre. Sex punkter ville dalkarlarna diskutera med Rikets råds herrar. Den sista punkten – att få träffa konungen och visa sin underdåniga vördnad – visar att det inte var frågan om något revolutionsförsök. Nu gick det hel snett när dalkarlarna kom in till Stockholm. Skottlossning utbröt och ett antal personer dödades. De ledande dalkarlarna dömdes till döden. Den ”segrande” sidan skriver alltid historien, så också nu, och det hela har gått till hävderna som ”Stora Daladansen”, där dalkarlarna nedvärderas. Tack vare Börje Sandéns forskning har det alltså visat sig att dalkarlarna inte var ute för att starta en revolution, men krävde bättre styrning av riket.

Sedan vandrade vi vidare till Dalkarlsbacken, ett unikt ”vägmuseum”. På toppen av backe kan man samtidigt se fyra generationers vägar; från 1660-talet, 1850-talet, 1930-talet och 1970-talet. Den äldsta vägen, från 1665 byggdes av utkommenderade soldater från Kungl. Dalregementet. Arkitekt var Jean de Vallée och Sveriges förste, och ende, riksvägmästare Jacob Cossway ledde arbetet.

På toppen av Dalakarlsbacken bjöd Solna korv på kokkorv, som serverades av Stig Forssling och Carl-Ove Carlsson från Föreningen Dalkarlsvägen. Lennart Mjöbergs servade även med vatten, korv och Siljans knäcke vid Säby gård.

Från Dalakarlsbacken fram till etappmålet Solna vandrarhem hade Lars Löthman, en Orsakarl som herrarbetat många är vid Riksantikvarieämbetet, rekat vägen och snitslat. Ett föredömligt arbete, som dock till viss del spolierats på grund av illvilliga personers benägenhet att riva ned snitslarna.

Stopp vid Walls kiosk, etablerad 1937, vid gamla Enköpingsvägen, där vi kunde köpa kaffe. Kiosken finns alltså kvar, trots att det var åtskilliga år sedan trafiken mot Enköping flyttades över till nuvarande E18. Den borde omedelbart ”K-märkas” av Kulturspanarna!

Vi följde i princip den gamla Enköpingsvägen, som går parallellt med dagens E 18. Tre milstolpar vid vägen, visade att det var den gamla vägen in mot Stockholm som vi följde.

Framme vid Solna vandrarhem kl 17.15 efter åtta timmars vandring. De första vandrarna anlände 15.45 och de sista 18.45.

Vi hade en avslutningsmiddag på vandrarhemmet. Det var ”sista natten med gänget” och en viss separationsångest kanske började skönjas. Jan Dirk Kooistra framförde vandrarnas tack till föreningen. Vandringen har kunnat genomföras utan något större missöde, vilket vi arrangörer naturligtvis är mycket tacksamma för. Många detaljer kan naturligtvis förbättras inför kommande storvandringar.

Nu återstår bara sista ”kortvandringen” in till Stockholm!

TV4 Gävle-Dala och TV4 Uppland har haft olika inslag från vandringen under dagen. Direktsändning i Radio Dalarna.

Fjärdsmans Olof

Börje Sandén berättar om 1743 års händelser vid Tibble gästgivaregård.

Trötta vandrare på gamla Enköpingsvägen i höjd med Tensta.